Drottning Kristina är en av Sveriges mest kontroversiella monarker. Hon är mest känd som regenten som abdikerade, lämnade Sverige och konverterade till katolicismen – ett beslut som länge fördömdes av historiker och samtida. Men Kristinas liv rymmer så mycket mer dramatik.

Hon var en verklig renässansfurste: välutbildad, intelligent och politiskt hårdhudad. Hela sitt liv uppträdde hon självsäkert som regent och förväntade sig att omgivningen skulle bemöta henne därefter.

Efter abdikationen fortsatte hon att verka i storpolitiken. Tillsammans med kardinal Jules Mazarin planerade hon att erövra Neapel, engagerade sig i påvedömets kyrkopolitik och grundade en vetenskapsakademi i Rom. Som en av få kvinnor ligger hon begravd i Peterskyrkans krypta.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar Olle Larsson och Andreas Marklund om Kristina Alexandra – den sista Vasa-regenten på Sveriges tron. Vem var hon egentligen? Varför abdikerade hon? Vilka politiska ambitioner hade hon – och varför förblev hon ogift?

Bild: Drottning Kristina, porträtt av Sébastien Bourdon (Nationalmuseum), public domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen. Hosted on Acast. Se acast.com/privacy för mer information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1874 var året då Sverige svek Danmark – i nödens stund. Året dessförinnan hade kungen, Karl XV, lovat att ställa upp med 20 000 soldater på Danmarks sida om den komplexa situationen i Slesvig–Holstein eskalerade till krig mot stormakten Preussen.

Så blev det dock aldrig. När kriget bröt ut stod Danmark ensamt mot Preussen och det habsburgska Österrike. Kriget blev kort men intensivt och blodigt – och slutade i monumentalt dansk nederlag. Till följd av freden i Wien 1864 förlorade Danmark omkring en tredjedel av sitt territorium och 40 % av sin befolkning, inklusive de mest industrialiserade och välmående delarna av riket.

I dagens repris av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det danska ödesåret 1864. De fokuserar på skandinavismen och Sveriges olyckliga biroll i upptakten till kriget. Dessutom försöker de reda ut den så kallade ”slesvig‑holsteinska frågan” – ett ämne som är känt för att driva såväl studenter som professorer till vansinne.

Bild: Slaget vid Als av Wilhelm Camphausen – Deutsches Historisches Museum Berlin, public domain.

Litteraturtips:

• Andreas Marklund: Skandinavismen, Karl XV och slesvigska krigen. Populär historia, 2018.
• Tom Buk‑Sweinty: Slagtebænk Dybbøl. 18 april 1864. Gyldendal, 2008.

Klippare: Emanuel Lehtonen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spionringen i Cambridge var en grupp brittiska dubbelagenter som under andra världskriget och begynnelsen av kalla kriget läckte västliga statshemligheter till Sovjetunionen. De blev rekryterade som unga under studieåren i Cambridge och fick inflytelserika jobb inom den brittiska statsapparaten. Bland annat lyckades de infiltrera den brittiska utrikestjänsten och den utrikesorienterade underrättelsetjänsten MI6.

Spionringen i Cambridge är också känd som the Cambridge Four eller Cambridge Five, då det är oklart huruvida gruppen bestod av fyra, fem eller kanske ännu fler medlemmar. Det var dock de tre gamla studentkamraterna Guy Burgess, Donald MacLean och Kim Philby som var nätverkets hårda kärna. Under åren som aktiva spioner överlämnade de tusentals hemliga regeringsdokument åt den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten NKVD, bland annat gällande det amerikanska atombombsprojektet under andra världskriget.

I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om detta lömska och osedvanligt inflytelserika spionnätverk. De fokuserar på Burgess, MacLean och Philby, vilka samtliga lyckades fly till Sovjetunionen – och efterlämnade den brittiska underrättelsevärlden i chock, med ett allvarligt skadat anseende.

Marklund och Larsson hinner också ta itu med den fjärde medlemmen Anthony Blunt: en aktad konsthistoriker som bland mycket annat var ansvarig för drottning Elisabets konstsamling. Den laddade frågan om den så kallade femte medlemmen – som är omgiven av vidlyftiga spekulationer och konspirationsteorier – hinner de emellertid bara nämna i förbifarten, men de lovar att återvända till ämnet i ett senare avsnitt.

Litteraturtips:

Wilhelm Agrell: ”Spionerna som höll liv i kylan”. Populär historia, 2006.

Ben Macintyre: En spion bland vänner. Kim Philby – dubbelagent, förrädare och gåta. Ekerlids: 2014.

Bild: : Bild från "Cambridge and its history : with sixteen illustrations in colour by Maxwell Armfield, and sixteen other illustrations" (1912) Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.